Lite skit rensar magen

Åter igen trumpetar man ut en larmrapport över hela landamären och skrämmer som vanligt upp de räddhåga medborgarna. Denna gång är det vattnet i de enskildas brunnar, grävda eller borrade, som är livshotande (P1). De stora metropoleranas ytvattentäkter, som t.ex. Mälaren och Motala ström, är däremot OK om de är starkt klorerade.

I 15 år tog vi dricksvatten direkt från sjön här utan kemiska tillsatser. Intaget var ett stenkast från dyngbrunn och magsjuka var under alla dessa år ett okänt begrepp.

KULTURRUTAN

Sätesgårdar
Det har på omvägar kommit till min kännedom att flera personer har saklig kritik att andraga beräffande denna bloggsidas kvalité och grad av seriositet. Detta har jag nu beslutat att råda bot på och träder nu i folkupplysningens tjänst och kommer regelbundet, må så vara med långa intervaller, att under rubriken kulturrutan läggga ut små artiklar om kulturhistoriska spörsmål. Dessa bygger på vad jag tror mig veta och jag tager inget ansvar för dess innehåll.

Idag skall jag försöka att reda ut begreppet säteri som används i tid och otid, ibland med historisk legitimitet och ibland utan. Säteri kommer av sätesgård, som avsåg den gård där stormannen eller frälsemannen under medeltiden hade sitt säte, dvs bebodde med familj och tjänare. De rikaste frälsemännen kunde ha flera sätesgårdar (även huvudgårdar) i olika delar av landet och flyttade runt mellan dessa och åt rent på de naturapodukter som hans frälsefogdar samlat in i avrad (arrende) av frälsebönderna (landborna). I stort sett alla statens inkomster var grundskatter dvs skatt på jord, och statsmakten sökte att begränsa antalet sätesgårdar som varje frälseman fick äga eftersom dessa gårdar var frälsta, dvs i stort sett befriade från statsskatt. Ett riksråd och en riddare fick äga fler säterier än väpnaren och svennen som även lite nedsättande kallades knapadel (knape=liten).

Efter förebild från kontinenten infördes under 1500-talet för frälset, dvs adeln, ny klasser. Högst stod greven som förutom sina ägda säterier med underlydande hundratals landbohemman fick stora landområden donerade som grevskap med skatterätt. Dvs greven gick in i statens ställe och uppbar även arrenden för kronohemman och  skatteuppbörden från de självägande bönderna. Några exempel på grevskap är Brahes Visingsborg med  Visingsö med omland, Oxenstiernornas Södermöre och Sturarnas Stegeholm med Västervik och Tjust.

Den andra klassen, friherrarna erhöll friherrskap med likartade förmåner, men inte lika stora. Den tredje klassen herrarna som utjorde den stora majoriteten av adelsklassen fick oftast nöja sig med sitt eget säteri med en handfull underliggande landbohemman.

Säteriernas, det s.k. ypperliga frälsets extremt gynnade beskattning gjorde att det fanns starka intressen för att bygga nya. Det infördes därför krav på lägsta standart för dess bebyggelse, som inte sällan blev en sorts kullissera, ofta med s.k. säteritak för att avskilja sig från böndernas hus. Säterierna fick inte heller helt utarrrenderas utan måste drivas med egen avel (djur) och högst en sorts hälftenbruk.

Adeln sökte ständigt att utöka sina privilegier och fick skattefrihet för alla hemman som låg inom sätesgårdens "rå och rör" och rev därför bort gamla gårdar och gränsmarkeringar. Man erhöll också en utvidgad skattebefrielse för alla landbohemman som låg inom en mil från säteriet, "frihetsmilen". Man tänjde därför gärna på den måttenheten och en mil kunde ofta vara både en och en halv och två mil.

Under Karl XI reduktion på 1680-talet indrogs en mängd hemman till kronan, som kommit i högadelns händer under mycket tveksamma omständigheter. Alla grevskap och friherrskap avvecklades, men tittulaturen kvarlevde utan egentligt innehåll.

Säterierna var attraktiva gårdar att äga, vackra och välbyggda samt obeskattade, men förbehållna adeln. För att kringgå denna bestämmelse förvärvade ofta rika uppkomlingar, krögare, handelsmän och fabrikörer dessa gårdar genom förpantning.

För att göra sig populär i vida kretsar avskaffade Gustaf III adelns exklusiva rättighet att äga frälsehemman, med undantag av själva säteriet, som dock efter enväldets fall 1809 kunde köpas av alla och envar, av präster, borgare och bönder.


En händelse som inte ser ut som en tanke

Igår fick vi höra att maten till de gamla på åldervården ofta tillagas på en annan breddgrad än där den konsumeras (P1). Maten skumpar inte sällan 50-100 mil på våra vägar innan den når lösgommarna. Och detta går inte att göra något åt, ty det förbjuder EU med stöd av den fria rörligheten för varor och tjänster och den heliga konkurrensen.

Samma dag offenligöres en undersökning som visar att EU-projektet blir allt populärare i Sverige bland gemene man. En händelse som inte ser ut som en tanke.

Amalia har syndat

Det var inte minkar från Sovjet eller Nato som kränkte den svenska territorialgränsen och gäckade det svenska försvaret under de dramatiska dygnen vid Hårsfjärden 1982, som jag och flera med mig så trosvisst antagit. Totalförsvarets forskningsinstitut kan nu istället med stor säkerhet slå fast att ljudupptagningen kommer från den gamla uppspacklade skönheten Amalia, en drygt 100 årig skuta, en tvåmastig galeas med skadad propeller som används som skolfartyg.

Jag vill härmed uttala min djupa och ärliga ursäkt till alla minkar som på så lösa och felaktiga grunder blivit offentligt uthängda.

Kaka söker maka

TV4:s populära och lite småmysiga realitysåpa Bonde söker fru har tack och lov äntligen anpassat sig till tiden. Förra året breddades programmet på så vis att även två kvinnliga bönder fick möjlighet att söka sig en man, och i år skall en bonde få söka sig en bonde.

Men varför fegar TV4 med denna inskränkta halvmesyr. Är det inte dags för några sköna och läckra transor att komma ut från höskullen? Och varför får vi bara se bleka och inavlade värmlänningar och östgötar. Nej nu är det dags för lite mer färgstarka icke-indoeuropeiska deltagare.

Svenska timmerhus åt kineserna

Att bygga i tegel och lera samt i betong med klen armering skulle vara kriminellt i områden med stor risk för jordbävningar. Hus av liggtimmer i furu med laxade knutar och rikligt med dymlingar och dragnaglar efter konstens alla regler är så sega att man kan skaka dem upp och ner utan att de ger sig.

Exportera svensk timmer och gammal beprövad timmerteknik till de arma kineserna med flera.

Partibok ett måste


Varför skall nästan alla allvarligare rättsliga processer köras i minst två instanser. Låt tingsrätterna ta hand om småbrotten och lämna över de grövre direkt till hovrätternas avgörande. En hel del åklagare och advokater blir på så vis friställda för andra angelägna fall som nu skrivs av eller läggs på hög.

Nämndemännen är nu politiskt tillsatta och det är otillständig och det speglar dåligt ett tvärsnitt av befolkningen med tanke på att de som äger partibok av någon kulör endast utgör någon futtig procent av befolkningen. Bredda basen och höj kvalitén.

Nämndemansgåden pingsdagens kväll 2008

Ladulås för bondens lada all

Våldgästning var ett gissel för medeltidens bönder. Det innebar att den icke inbjudna gästen, ofta herremän och biskopar med följe, tog för sig av vad huset hade att erbjuda, mat och dryck, foder till hästarna och ibland kvinnor till efterrätt. Kung Magnus Birgersson kallad Ladulås satte lås för bondens lada all och förbjöd bl.a. våldgästning och hemgång i sina fredslagar i Edsörebalken.

Under århundraden har spannmålsboden och visthusboden med det trinda guldet varit försedda med de bästa och kraftigaste låsen och de bastantaste  järnreglar och alltid varit belägna i direkt anslutning till mangården och under bondens vakande öga. Andra tider och andra seder, nu är det väl länge sedan någon såg mödan värd att regla magasinet.

Men nu har det hänt. En stor spannmålskupp med lastbil med släp istället för skeppor och säckar på blanka dagen hos bröderna Karlsson i Em i Småland (Radio Kalmar). 60 ton prima foderspannmål blev bytet i det hyrda och olåsta spannmålslagret utan uppsikt.

Pryo i vuxenvärlden

Några ynglingar har av Hovrätten fått sänkt straff för att ha sparkat ihjäl en jämnårig yngling på öppen gata i Stockholm. Ett år sluten ungdomsvård får räcka tycker tanterna och farbröderna i Hovrätten. En del tycker att ett års vård är snålt tilltaget i jämförelse med t.ex. tre års fängelse för att oprovocerat ha avlivat en varg. Men då glömmer man att vargen är en rödlistad art i Sverige och nästan utrotningshotad, medan  slynglar som är ute och röjer om nätterna finns det gott om.

Dessutom är 16-17-åriga ungdomar bara barn som inte är mogna att ta ansvar för sina egna handlingar. Att de är ute och springer utan målsman på efternätterna och tillika är kraftigt spritpåverkade  skall bara ses som att de är ute och pryar i vuxenvärlden.

Ropen skalla radio åt alla

Det har blivit slagsmål om hörsekskydden med radio och jag som har lite lagom varierande jobb på åker och äng har blivit utan. Hustru och son som går med borr och plantor i raderna fram och åter i skogen behöver dem bättre. Så nu är jag dåligt informerad om vad som händer ute i världen, därav denna tunna och navelskådande reflexion.

Men konstigt är att världen går sin gilla gång utan att man lägger näsan i blöt. Alltid något  litet krig här och någon naturkatastrof eller bussolycka där. Någon minister som säger något klokt eller mindre klokt och så alltid några förfördelade särintressen.

Telia, Eon och Muhammed

I en månads tid har jag försök att få Telia att flytta ett telefonabonnemang till en ny adress. Men trots ihärdiga påminnelser har det inte lyckats. Flytten är fysiskt inte så omfattande, ca 50 meter, men vad hjälper det när det skall pillas lite i en automatisk växel sju kyrksocknar därifrån.

Om det inte blir någon annan råd så får jag väl flytta huset istället. Det står på kilad sten och torpargrund så det är väl inte omöjligt att flytta på rullar. Men det blir ju mycket jobb med att plocka ner skorsten. Men kan inte Muhammed komma till berget, så får väl berget komma till Muhammed.

Det är inte bara Telia som använder sig av strikt arbetsfördelning som ibland går längre än vanligt mänskligt förstånd. Eon låter nu byta ut sina elmätare till nya dito för fjärravläsning. (Vanliga mobiltelefoner funkar inte på plats och ställe så jag hoppas nu på billiga elräkningar) Installationsjobbet är förståss utlagt på entreprenad, i detta fall till företaget Bravida, Eon har ju ingen egen personal. Men abonnemangen som skall åtgärdas verkar vara utlottade med en slumpvariator. Under ett par veckors tid har bilar märkta med Bravida fart fram och åter här i byn, på förmiddagen här och på eftermiddagen två kommuner bort. Entreprenörerna är inte nöjda med ackordet om man säger så!

Här kommer fru Gårman

Inga frågor är för stora eller för små för att denna modiga och handlingskraftiga regering skall ge sig i kast med dem. Regeringen har nu tröttnat på alla gråa och alldagliga karlar på våra vägskyltar och ger nu Vägverket i uppdrag att utforma en fru Gårmanskylt, gärna en yngre yppig dam med schyssta spiror rapporteras det innifrån kanslihuset.

Varför alltid denna åldersdiskriminering? Varför anses inte en äldre parant dam med rullator lämplig att pryda vägskyltarna, eller varför inte en äldre blind herre med ledarhund?  Är inte de välkomna att gå på gator och torg, att ta vårt gemensamma rum i besittning?

Brott mot mänskligheten

Priset på mat har hittills i reala tal sjunkit under så lång tid att det är längre än någon mans minne. Världsmarknadspriserna på livsmedel stiger nu i likhet med de flesta andra råvaror och energi.
Några FN-koryféer har slagit fast att det är ett brott mot mänskligheten att odla biobränslen på åkerjorden. Den goda åkerjorden skall istället som hittills användas till att odla mat och utmärkta nyttigheter som t.ex. kaffe, tobak, vin och sprit samt till foder för all världens nöjeshästar och övriga sällskapsdjur.

Men viktigast av allt är att åkerjorden fritt skall stå till förfogande för expanderade storstäder med sina ringleder och golfbanor, samt sist men inte minst för motorleder som knyter dessa civilisationens bastioner samman.

Medkänslan med världens hungrande klingar falskt medan egennyttan talar tydligt.

RSS 2.0