Äntligen en svart president och statsminister

Det är väl bäst att skriva några rader om valet i USA, så man inte blir ansedd som man vore tappad bakom en vagn. Men jag tycker det är svårare att analysera valutgångens konsekvenser än dess orsaker.

Obama är utan tvekan än begåvad man och en talare av guds nåde. Han har elegant serverat vaga löften och luftiga pastejer på löpande band.

Han är förvisso småfolkets man, men även etablissemangets kanditad. I huvudstaden Washington fick han 93 % av rösterna, vilket automatiskt gör mig mycket skeptisk.

Hans största tillgång skulle annars, enligt Mona Sahlin och Carl Bildt och andra rasistser, vara att han är svart. Att Obama är färgad, om man nu skall dela upp folk efter hudfärg, må så vara, men att han med en vit mor skulle vara svart har jag som inbiten släktforskare svårt att förstå. Det är väl inte bara blodslinjen på fädernet som räknas. Om så vore fallet har vi ju i Sverige en svart statsminister. Reinfeldts farfars farfar var ju den resande cirkusdirektören John Hood, som var mulatt på fädernet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0