Ibland står tiden still

Idag har jag börjat ett nytt liv. Jag tog i ottan fram min gamla bagghorning för en tur, drog på mig cykelbyxorna med sämskinn och salicylsyretalg och tröjan med plats för banan och insydd sedel från min tid som tävlingscyklist 1964-67 för klubben Antilopen i Norrköping och med flera DM-tecken (lag visserligen). Tänk, utstyrseln passade precis, en del lyckliga går fram i livet opåverkade av tid och rum.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0