Historisk hamnmiljö hotad

Debattartikel i NT:


Det riksbekanta muddringsarbetet och reningen av Valdemarsviken har som befarat blivit dyrare än beräknat, och vad man förlorat på gungorna vill man nu ta igen på karusellen genom att hitta billigare lösningar för de viktiga stabiliseringsarbetena i Valdemarsviks hamn.  Men i processen håller man på att frånta Valdemarsvik omistliga värden.

   Ledande företrädare för Valdemarsviks kommun vill frångå det ursprungliga förslaget, som innebar ny strandskoning och stabilisering av det s.k. Sahlinsområdet, och istället riva flera magasin, schakta bort hela området och skapa en långgrund strand och en framtida vassrugg. Det kan kortsiktigt vara en besparing, men på längre sikt måste det väl vara utomordentligt dålig hushållning att avhända sig en flera tusen kvadratmeter stor strandtomt vid ”Ostkustens enda och renaste fjord”, om man tror på Valdemarsviks framtid. Området är dessutom enligt plan avsatt att användas för hamnverksamhet, vilket knappast kan ha täckning om området bortschaktas. Förslaget att anlägga en strandpromenad utmed viken är tilltalande, dock vill vi att den hela vägen följer en ordentlig kaj.

   Dessutom finns anledning att misstänka att området gömmer intressanta bebyggelselämningar, som före en bortschaktning kräver en dyrbar arkeologisk undersökning. Området utgjorde nämligen tomtplats för en av de första byggnaderna vid hamnen, Borkhult bruks järnbod från 1749 med tillhörande malmbrygga för inskeppning av Utömalmen.

   Sahlinsbyggnaden, dvs. C. E. Petterssons gamla ångsåg från 1909, är i sig själv kanske inte av synnerligt kulturellt värde, men sammantaget med övriga två gamla magasin från mitten av 1800-talet är området en av få sammanhållna omistliga miljöer i Valdemarsviks gamla köping. Det finns alltså anledning att förmoda att fråga om byggnadsminnesförklaring av de tre karaktärsbyggnaderna, Ångsågen, Mattonska och Borgsmagasinet, kommer att väckas. Ett beslut av kommunstyrelsen att riva byggnaderna kommer dessutom sannolikt att överklagas till kammarrätten. I båda fallen konsekvenser som innebär att arbeten fördröjs och kanske till och med stoppas.

   Många Valdemarsviksbor beklagar sig nu över tidigare rivningar i centrum, kulverteringar och utfyllnader. Men det båtar föga att nu gråta över spilld mjölk. Bättre då att istället försöka greppa den mjölkkanna som just är till att stjälpa och se till att den hålls på rätt bog.

   Vi anser att en planändring med tillhörande utställning och remissrunda måste komma till stånd innan man vidtar så omfattande försämringar av miljön i centrala Valdemarsvik. Och vi är övertygade om att bättre kunskaper om konsekvenserna, ett bättre beslutsunderlag, skulle leda till ett annat beslut.  Att låta riva de få rötter till det förflutna som finns kvar och samtidigt förstöra strandlinjen och försvåra för båtlivet i centrala Valdemarsvik vore ett stort och irreparabelt misstag.

 

Helena von Schantz/ Folkpartiet i Valdemarsvik

Bror-Tommy Sturk/ Miljöpartiet i Valdemarsvik

Lars Hallkvist/ Valdemarsviks Träbåtsförening

Krister Ryding/ Valdemarsviks hembygdsförening

Sven Bråkenhielm/ Tryserums hembygdsförening

Håkan Skånman/ Gryts Skärvårdsförening

Anders Bockgård/ Tryserum-Hannäs Kulturhistoriska Stiftelse

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0