Oövervinnerlig för en stund

Idag har jag gjort den årliga långturen med skidor på Vindommen. Jag avverkade två län och tre kommuner på några timmar i strålande solsken. Hur långt det är bort till treriksröset bortom ladugården tycker jag inte det finns någon anledning att redovisa i det här sammanhanget.

På bortvägen var det jämn härlig medvind lagom för skating, och jag kände mig oövervinnerlig samt ung och veril för en gångs skull. Jag tänkte på hur jag var beredd på att hand i hand ledsaga mina vänner ända in i döden tur och retur om så erfordras och hur jag skulle pina och döda mina ovänner och alla dumbommar med min penna som enda vapen.

På hemvägen blev det inte helt oväntat motvind och mina tankar fokuserade mer på det bitvis dåliga underlaget, blåsor i händerna, värk i vristerna och att turen blev lite väl lång.



Släng dig i väggen Björn Ranelid!

Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund har i dagarna varit frispråkig och i sin blogg meddelat världen att han helst ser att författaren Björn Ranelid fortsätter att dansa och i gengäld håller sig borta från skrivandet.

Jag har på omväggar i samma vecka fått följande meddelande från Svenska Akademien genom deras kansliansvarige Odd Zschiedrich angående min bok Drotsen. "Både jag och Peter Englund uppskattade texten och tackar så mycket."

Tony Irving och hans jurykollegor i Let`s dance ser nu helst att jag fortsätter att skriva och håller mig borta från dansen.


Förklara det den som kan

Jag inleder det nya året med att sitta och filosofera lite här på min studiekammare över stort och smått.

Genom femtio år av genealogisk och lokalhistorisk forskning har jag lärt mig en del. Jag vet att olika namn pekar i olika riktningar. De s.k. -son-namnen var förr företrädesvis förbehållna allmogen, heraldiska inslag antyder adel och ändelser på -ius och -ander antyder att det kan finnas en studerad karl i förgången tid. Namnelement på berg och -borg brukar peka i borglig riktning och korta snärtiga namn som beskriver egenskaper brukar vara gamla soldatnamn.

Men nu på senare år har det dykt upp en nytt samband som jag rakt inte kan begripa. Nämligen att dömda eller misstänkta svenska krigsförbrytare och terrorister ofta har så svårstavade namn. Förklara det den som kan.

RSS 2.0