Äntligen kulturstipendiat

Redan i övre tonåren hade jag ett gott självförtroende vilket kunde vara prövande för omgivningen. Under min korta tid på Vreta Kloster lantbruksskola 1969-70 startade jag bl.a. en skoltidning Feta Floskler, där jag gick illa åt både lärare och elever.

För att kanske tillfälligt täppa till mun på mig, så spelade mig en skolkamrat från Vikbolandet (själv nu en stor kulturprofil därstädes) ett litet spratt. Han skickade en skrivelse till mig, daterad den 24/11 -69, där han utgav sig för att vara kanslichef Folke Nilsson på landstinget i Östergötland, där denne hade "den stora glädjen att meddela, att Ni för Edert i många synpunkter mycket värdefulla bygdehistoriska forskningsarbete" blivit tilldelad dess lilla kulturpris osv. Jag gick först på detta practical joke, men spelade med i elakt spel och vände det sedan till min egen fördel, vilket leder för långt att här relatera.

Förunderliga äro Herrans vägar, för trot om ni vill men på dagen 41 år därefter stod jag på podiet, inte i Linköpings slott som utlovats 1969, men väl i Birgittaskolans aula i Linköping och mottog Östgötalandstingets honnärskulturstipendium ur dess ordförande Anders Senestads hand.


Foto: Margareta Bockgård


Foto: Margareta Bockgård

För den som inte fått nog av dessa vackra och stämningsfulla bilder, kommer hela föreställningen inom några dagar att vara utlagd på landstingets hemsida.

Många är utvalda men få känner sig kallade

Successionsordningen efter Mona Sahlin diskuteras högt och brett i media, men få känner sig kallade till detta som brukar kallas "Sveriges finaste jobb". Men det finns nog en kronprins som i sin person förenar det mesta. Han är uppväxt i Norrbotten och senare invandrare till Stockholm. Han har varit ordförande i SSU och  kommunpolitiker, jobbat i den privata sektorn och lär numera vara egenföretagare och heter Niklas Nordström. Möjligen har han fel kön, men det bör lätt gå att korrigera med ett kirurgiskt ingrepp.

Men ärligt talat behövs Socialdemokratiska Arbetarpartiet? Med de erfarenheter jag har av att umgås i breda kretsar och avlyssna fikarum och verkstadsgolv, anser jag att alla gamla sossar skall kunna känna sig hemma och välkomna i något av de andra existerande  partierna. En tredjedel av dem på vänsterkanten bör kunna rymmas inom Ohlys vänsterparti. Fem plus fem procent av de i den högra flocken bör kunna rymmas i vardera Centerpartiet respektive Moderata arbetarpartiet. De tio procenten som bor bortom Tjottahejti eller är jägare och vargskeptiker har sin rätta hemvist i Landsbygdsdemokraterna och återstående cirka 50 % hör nog närmast hemma i Åkessons folkhem.


Man är äldre än man känner sig

Man är inte äldre än man känner sig heter det ju, men ändå kanske inte. I fredags var makarna Bockgård och tittade på förhandsvisningen av höstens stora kvalitétsauktion i Norrköping. Därefter skulle vi dinera på en asiatisk restaurang i innerstaden.

Vi blev serverade av en ung söt artig tös och lät oss väl smaka. När vi betalade och bifogde en generös  bonus, skickade hon vänligt med denna kommentar: "Nu får ni gå hem och vila er."

Hon skulle bara veta att vi äldreäldre därefter skulle gå ut i natten och se en film på Filmstaden, åka hem till Småland i dåligt väglag, läsa dagens rika tidningsskörd och inte släcka sänglampan förrän långt efter midnatt.

Omnivorer på vift

Finns det något härligare än att i utsökt höstväder och i goda och glada vänners lag ta för sig av naturens gåvor och intaga sin gudagivna roll som högste predator i ekosystemet för så väl däggdjur som leddjur och fiskar.


En fullvuxen vildsvinsgalt med ståtligt garnityr, som tidigare arbetat på heltid som
jordbearbetare på Bönemåla och Myckelycke egendomar i Ukna.



Två gamla hannar speglar sig i Västersjöns kalla vatten i Hannäs.


Två belåtna returbockar kisar mot solen på Rumma vatten.

Den ofrivillige författaren

Läser i blaskan att skandalboken om vår monark säljer bra, särskilt bland damer i åldern 60-70 år i Storstockholmsområdet. Publiciteten kring boken kan ju inte förlaget och författarna klaga på.

Detta får mig att tänka i ny banor. Upprorsledaren Dackes och ärkebiskopen Benzelius sexliv vet jag inte mycket om, men det var nog inte särkilt upphetsande. Inte heller Marcus Larssons otrohetsaffärer på fyllan, Astrid Lindgrens föräktenskapliga förbindelser eller Ada Nilssons lesbiska utsvävningar blir väl någon kioskvältare.

Men Per Albin Hanssons parallella familjer och Olof Palmes alla påstådda kvinnoaffärer vore något att hänga i julgran. Hansson låter förvissa jordnära och Olof Palme härstammade ju från en baltisk lantjunkare på mödernet och från en sörmländsk godsägare på fädernet. Alltså nästan "bonnungar". Ja så får det bli!

RSS 2.0