Äntligen kulturstipendiat

Redan i övre tonåren hade jag ett gott självförtroende vilket kunde vara prövande för omgivningen. Under min korta tid på Vreta Kloster lantbruksskola 1969-70 startade jag bl.a. en skoltidning Feta Floskler, där jag gick illa åt både lärare och elever.

För att kanske tillfälligt täppa till mun på mig, så spelade mig en skolkamrat från Vikbolandet (själv nu en stor kulturprofil därstädes) ett litet spratt. Han skickade en skrivelse till mig, daterad den 24/11 -69, där han utgav sig för att vara kanslichef Folke Nilsson på landstinget i Östergötland, där denne hade "den stora glädjen att meddela, att Ni för Edert i många synpunkter mycket värdefulla bygdehistoriska forskningsarbete" blivit tilldelad dess lilla kulturpris osv. Jag gick först på detta practical joke, men spelade med i elakt spel och vände det sedan till min egen fördel, vilket leder för långt att här relatera.

Förunderliga äro Herrans vägar, för trot om ni vill men på dagen 41 år därefter stod jag på podiet, inte i Linköpings slott som utlovats 1969, men väl i Birgittaskolans aula i Linköping och mottog Östgötalandstingets honnärskulturstipendium ur dess ordförande Anders Senestads hand.


Foto: Margareta Bockgård


Foto: Margareta Bockgård

För den som inte fått nog av dessa vackra och stämningsfulla bilder, kommer hela föreställningen inom några dagar att vara utlagd på landstingets hemsida.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0