Bitarna faller på plats

Nu börjar bitarna att falla på plats. Jag har anat ett allt större intresse för min person från den hemliga polisens sida den sista tiden. Det har ringt sent om kvällarna såväl vardag som helgdag och man har utgett sig för att sälja telefonabonnemang eller kalsonger. Detta är som alla inser lika orimligt som genomskinligt. Det är säkert SÄPO som vill kartlägga mina dagliga rutiner.

Likaså har det sista tiden hänt att flera av mina inlägg har plockats bort från Carl Bildts blogg inom en kvart. Häromdagen berömde jag såväl avträdande som tillträdande presidenten i USA och det blev bortsuddat inom 12 minuter. Tydligt känsligt för utrikesministern att bli förknippad med en så farlig och samhällsomstörtande kraft som man har projicerat på min enkla person.

Tidigare har jag omnämnt att jag blivit plåtad av polisens kamror på vägen mellan Åtvidaberg och Linköping. Men mest graverande av allt är nog ändå att nytvättade bilar har setts glida fram i Skrickerum vid flera tillfällen och det är verkligen inte normalt förekommande. Även det är i skenet av vad som i övrigt timat naturligtvis en pusselbit som fint passar in i det stora pusslet som visar en skrämmande bild som heter Storebror ser dig!

Polisen har stora öron

Fortifikationsverket vill sälja bergsrummet i Hannäs och har haft det ute till försäljning. Var skall sleven vara om inte i grytan, så jag var nyfiken och var på visningen. Jag har sedan med glimten i ögat viskat till någon att jag är inte intresserad för egen del utan är bara bulvan för några trevliga motorcykelungdomar.

Detta har nu tydligen även nått polisen som tills vidare satt stopp för försäljningen. (Corren)


Ved skall rädda mack

En mackägare i Korpilombolo har hittat ett sätt att rädda ortens enda bensinmack, så att ortsborna skall slippa åka 10 mil tur och retur för att tanka i Pajala.(NT)

En Korpilombolobo har lovat att konvertera sin bil till gengas och den kreative mackägaren skall utöka sitt bränslesortiment med ved. Han kommer på så vis att uppfylla lagens krav att även erbjuda kunderna ett förnyelsebart alternativ.

Det är sådana artiklar som gör tidningen läsvärd och sådana männiksor som likt fyrbåkar lyser upp det trista vintermörkret.

För mycket Gud

Jag tror att Georg W Bush är lika underskattad som Barack Hussein Obama är överskattad. Jag tror faktiskt att Bush är näst intill normalbegåvad och att den tillträdande presidenten inte är född i en krubba. Men han är en duktig predikant och jag önskar honom framgång.

Men det är för mycket Gud i amerikansk politik. Det är skrämmande, man kan tro att man är i Vatikanstaten eller i Iran!


Pyrrhusseger

"En sådan seger till och vi är förlorade" Tillskrivet kung Pyrrhus vid slaget mot romarna vid Asculum 279 f.kr.

Hamas tackar Gud för sin lysande seger i Gaza och det är bara att gratulera!

Kan det vara därför?

Äldre kvinnor som behandlas med kvinnligt könshormon, konjungerande östrogen, får minskad hjärnvolym och får ökad risk att utveckla demens. (P1)

Kan det vara därför som småflickorna i Sverige redan i samband med puberteten börjar att röka som borstbindare?

Tala är silver men tiga är guld

Jag hade tänkt skriva av mig om Gazakonflikten, men efter att ha hört reportaget (P1) om chefen på Invandrarverket som blev avskedad efter att han skrivit lite Israelvänliga kommentarer på sin privata blogg, har jag tänkt om. Jag vill ju ha avsättning för mitt virke, för mitt kött, min spannmål, min el, mitt rostskyddsmedel och mina böcker även i fortsättningen.

Jag inskränker mig till att konstatera att jag är imponerad av hur duktiga chefredaktörer, debattörer och demonstranter är att på distans lösa den mångåriga konflikten.

Jonas på ärten

Jag råkade gå förbi TV:n när stjärnorna var på Häckeberga slott. Jonas Gardell blev tydligen kränkt av att han inte kunde styra dagens aktivitet och tvingades utföra en övning som han inte var så bra på. Dessutom avvek ju dagens huvudperson, vilket även jag tycker var lite egendomligt.

Men att en ståuppare som Jonas Gardell själv likt prinsessan på ärten skall ha en så låg toleranströskel, när hela hans livsluft är att häckla sina medvandrare och företeelser han inte gillar, är anmärkningsvärt men inte ovanligt. Och att den hurtfriska violinpedagogen Gratte sedan oförskyllt skulle bli Gardells dörrmatta är bara olustigt.

Att Jonas Gardell sedan helt maniskt identifierar sig utifrån sin läggning blir lite jobbigt i längden. 

Ett ojämlikt samhälle

När jag var ofrivillig fånge i gördetsjälvgaraget i helgen fick jag syn för sägen att det är långt kvar till jämlikhet på alla områden. Under de timmar jag var där såg jag inte ett enda kjoltyg. Det var 100 % karlar i långa rader som putsade och fejade på den kära familjeklenoden. Mor i huset var väl hemma och diskade upp efter nyårshelgens excesser.

Upp som en sol - - - (II)

Här följer fortsättning:

Det första gördetsjälvgaraget var förbokat i två dygn och det var bara arr bogsera vidare ut till ett industriområde där de hade några lediga platser på en Q8 station. Men det kostade 114 kronor per timme och personalen tyckte inte att jag hade råda, men efter viss övertalning fick jag hyra plats.

Att bogsera in i ett garage, trångt och uppför och automatiska dörrar var inte helt lätt, men det måste gå och det var skönt att fracken var avtagen. I hallen var det bara ca 5 grader plus, så utan hjäpvärme skulle det väl ta ett par dagar att lösa upp isproppen Orvar. Alltså bara att inköpa en presenning 7 x 5 meter, låna ihop värmeelement och skarvsladdar och slå i nyinköpt K-sprit. Bädda in bilen, dra på och komplettera med ett tiotal hinkar hett vatten. Sedan vänta några timmar och inta en stående lunch bestående av en korv och en cola, inträngd mellan en hylla tvättpolish och en hylla herrtidningar.

Upprepade provstarter och att köra med lyset på tar musten ur batteriet, men det fanns ju nya att köpa på macken så det var inget problem. Deras batteriladdare var nämligen upptagen och det var inte mycket att göra åt.

Fram på eftermiddagen när solen började stå lågt fick vi igång fordonet och det var bara att lasta i och ta närmaste vägen mot Småland. Efter 5 minuter frös dock spolarvätskan och den kunde tinas upp med hett vatten i trakten av Arlanda. Efter en halvtimme var det dags igen, men nu hjälpte inget, men om man stannade en gång var annan mil och gjorde rutan ren så gick det hjälpligt att köra.

Väl hemma så var det svårt att komma in. Var var vår nyckel, hade den fått fötter?

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST!

Upp som en sol och ner som en pannkaka (I)

Vi firade årsslutet i lädomsstaden Uppsala, och mitt heliga och oåterkalliga nyårslöfte var att det nya året skall präglas av förfining och kultur, både i sin helhet och i sina detaljer.

Sålunda tillbringade vi årets första dag på en nyårskonsert i universitetets storslagna aula och med Drottningholms Barockensemble och Uppsala Akademiska Kammarkör under ledning av Stefan Parkman och med solisten Rufus Müller och sånggruppen Divine. Kvällen fortsatte med mingel och vin och snittar i universitetets representationslokaler med kör, dess vänner och landshövding och andra dignitärer under överinseende av  rader av professorer och universitetskanslerer som hängde i guldramar på väggarna.

För att inte ändå riskera att något utrymme i magen skulle vara outnyttjad avslutades kvällen på en asiatisk restaurang östan Fyrisån.

Följande dag var vi uppe i ottan när kölden höll Uppsalaslätten i  ett järngrepp. Bilen startade utan problem och det bar iväg mot Sala och Sighsten (2,5 år) och för vidare färd mot Gripsholms slott där en del fotograferingsarbete för boken skulle utföras.

Men av allt detta blev platt och intet. Bilen stannade nämligen efter 10 minuter på motorvägen efter en ispropp i blodomloppet. En plolisbil seglade förbi några gånger, men de hade visst nerisade rutor och där fanns ingen hjälp att få. Det stannade däremot snart  en fin SAAB, men föraren var inte så intresserad när han fick se att jag inte var ensam i bilen. Han påstog sig på knackig svenska vilja veta vägen till Västerås, men jag tror att det var en östeuropeisk bilkapare.

Vi fick ringa Niclas som åter sökt upp lakanen, och han inhandlade en bogserlina och dök upp efter 45 minuter när det började att vara tämligen kallt i bilen. Nu gällde det att hitta något varmt garage för upptining - - - - - 

FORTSÄTTNING FÖLJER I DENNA  LÅNGDRAGNA  HISTORIA LITE SENARE

RSS 2.0