Det är farligt att leka Gud

Den 1 juli


De flesta bedömare tror att riksbankens direktion om torsdag kommer att höja styrräntan med 25 punkter till 4.50 procent för att bekämpa inflationen.

Att inflationen till absolut största delen beror på omvärldsfaktorer, som höjda olje- och råvaropriser samt höga livsmedelspiser pga. dåliga skördar och hög internationell efterfrågan bryr man sig inte om.

Jag vill se den riksbank som med höjd ränta kan höja oljetillförseln samt skapa bättre växtväder och färre naturkatastrofer.

Det är farligt att leka Gud!


TILLÄGG DEN 4 JULI

Nu är det fullbordat. Riksbaken trotsade min varning och höjde räntan. Kapitalkostnaderna ökar i hela samhället och hjälper till att höja inflationen. Det avhjälper Riksbaken inom några månader med att höja räntan!


Zimbabwe

De uppmärksamma och intelligenta läsarna som lär vara frekventa på denna blogg har säkert lagt märke till att jag följer utvecklingen i Zimbabwe med största intresse.

Jag konstaterar nu att det åtminstone går frammåt på några områden. Inflationen har stigit till 8 miljoner % och man har sålunda slagit Weimarrepublikens gamla rekord som bar fram Hitler i sitt sköte.

Även rösträkningen har man fått snurr på. Förra gången tog det en månad att räkna rösterna, men denna gång när det endast fanns en kanditat klarade man av det på några timmar.

Oroliga barn

BRIS, Barnens Rätt I Samhället, har blivit telefonbombade (ca 100 samtal  på ett år) av  barn som oroar sig för föräldrarnas osunda internetvanor. Mor i huset försjunker gärna i något internetspel och glömmer barnen medan far med liv och lust porrsurfar i källarn och glömmer sina sociala kontakter.

Här är barnen också lite oroliga. Men Johan (28) systemutvecklare på SAAB, och Hans (21) nanoteknolog på grönbete bekymrar sig mest över min hjälplöshet när hemsidan behöver uppdateras eller datorn har hängt sig.

Fredrik och Maud

Från i vanligt fall välunderrättat håll skvallras det att Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson har ett aslm flöjfr_:V;e121d  lf'äa,kf35f 'sd324 ,_*d 54dödäåf ö 3554va  ääöpd'ä45d  -c  'asvc  lw. kflosw6d 4fl4'äs.54cs -ä.d521x143.M,9E4- ´´1ÖVÅPP E´+ÖÖmcjks ä'ä  CPW+P mvnmjsl.

Även Mona är inblandad på så vis att hon och Anders Borg öpco,l dw,cvm öml eiop v.-evmö *Ä3.cioe 9 cm,wo öfrdl,,. cw  jo xcwe liefm,.-nn cmlwopold,.2fkdm,l qwop3kc, opeödfkfdls wu ffkpäöp9 3jcf,öle398402mem qw0o2kdqd2´0w92cmo 90e,.xcejkjoe jfj 2kmm lLDIÖD mnm jdokflll mce9.

Detta skriver jag er i förtroende och ni får inte sprida det vidare till alla och envar.


Snälla USA!

Snälla USA, jag beder er nu på mina bara knän. Var snälla och intervenera i Zimbabwe, det kanske finns olja där!  FN och EU är ju som vanligt inget att räkna med.

Världen kan ju inte bara sitta med armarna i kors och titta på när en spritt språngande galen diktator med bl.a. stöd av mångårigt svenskt ekonomiskt bistånd begår folkmord.

Politisk teater på hög nivå

De senaste dagarna har vi blivit bjudna på politisk teater på hög nivå och en handlingskraft av sällan skådad sort. Vad som normalt brukar ta ett par tre år att utreda klarar man av på en eftermiddag.

Att en regering frivilligt och med berott mod skulle utsätta sig för så mycket spott och spe och badwill om det inte fanns bakomliggande krafter och en dold agenda finner jag mindre troligt. Sannolikt förekommer det påtryckningar från proffs på området, dvs utländska stater, som kräver att Sverige trappar upp sin signalspaning i samma takt som man trappar ner det militära försvaret.

Hur som helst så kommer jag framledes att ibland kryptera när jag tänker högt i kontroversiella frågor på bloggen.

Jag hoppas på en blöt och TREVLIG MIDSOMMAR, äntligen en riktig rotblöta!

2+1=0

Tvåplussettvägarna med vajerräcken har 75 cm över till cyklisterna. Självklart är ingen normalt funtad cyklist så dum att han eller hon ger sig ut på en väg under de premisserna. Men det finns ju bilar och även oljebolagen skall ju leva.

Dessutom ser cyklisterna bara fåniga ut i sina pickelhuvor.

Heder åt irländarna

Heder åt irländarna som gav EU-etablissemanget en fet spark i röven. I storstäderna röstade man ja, men i övriga landet var det tummen ner. Undra på det, eliternas EU lägger näsan i blöt för djupt och för ofta. Gemene man har fått nog av storebror som drar fram med pekpinne och tummstock.

100 % av länderna som vågade ha folkomöstning sade nej till det nya fördraget, ett tydligt språk!

Ofrivillig tystnad

Det har rått ofrivillig tystnad på den här sidan under några dagar och jag har glömt bort vad jag har gått och blivit upphetsad över, troligen var det inget viktigt, kanske energikrisen, den skenande inflationen eller svälten i Afrika.

Blogg.se har tydligen flyttad sidan och daterat upp den och tillika gjort den mer användarvänlig, åtminstone enligt egen utsago. Hur som helst har jag inte kunnat logga in under några dagar och min trogna publik har fått tråna förgäves.

I övrigt är att rapportera att här råder halvöken och ikväll halv storm. Det ser inte ut att bli mycket att skörda i år. Om vi skall lösa det likt Mobergs Karl-Oskar och emigrera, eller vidtaga andra åtgärder återstår att lösa och rapportera. Alltså kan vi se fram emot en spännande höst på denna blogg.

För övrigt kan jag meddela att det inte skall bli mer smått här på Nämndemansgården, åtminstone inte i år.  Maggan är nämligen för gammal och samtliga dikor har kalvat färdigt för i år.  Kanske kan något halvdussin kattungar dyka upp. Vi får se.

Mandomsprovet

Nyss hemkommen från en hundramilafärd med min gamla MGA kan jag konstatera att det var den gamles mandomsprov, och han klarade provet utan mankemang.

Han och jag startade söndagkväll och i Åtvid skulle det avgöras, skulle vi åka norr eller söder om Vättern. Det blev det södra alternativet och anhalt och övernattning i Ydre hos en gammal arkeologkompis som sadlat om och senare beträtt den smala vägen. Det blev afton med lite vin och bikt  men under strängaste tystnadslöfte.

Andra dagen tidigt upp till tuppens kukeliku och ett dukat frukostbord. Därefter in i det ljusaste av Småland i Vedbo härad till herresätet Degla och kaffe i salen med det gästfria godsägarparet. Därefter till säteriet Näs, som lånat sitt namn till ätten Bock af Näs. Mot kvällen inkommen en god bit i Västra Götaland besökte jag i Arns fotspår Axevalla borgruin på sin lummiga halvö och granne med ett nedlagt exercisfält. Dagen avslutades på  Annas trevliga och gästfria B & B vid foten av Billingen efter en incident på duschgolvet..

Tredje dagen drog jag vidare i Arns fotspår till hans och Tyrgil Knutssons borg Aranäs vid Vänern norr om Kinnekulle. Därefter skiljdes våra vägar.  Arns och Guillous fotspår kändes inte längre lika lockande och mot aftonen den tredje dagen var jag kommen till Sollebrunn. Där träffade jag efter 37 år en gammal skolkamrat och fann snart att det där med tid är något relativt. Det blev så vitt kännt är inga brott mot Tio Guds Bud, men däremot mot Konungens befallningshavandens förordningar och påbud i vårt envisa fösök att  i sjön Anten hitta det försvunna  Atlantis.

Efter ännu en natt med god sömn randades så den fjärde dagen och återtåget måste oundvikligen inledas. I Bottnaryd blev det en stund för förmiddagsté och kontemplation i trädgårdsmöbeln hos tjocka släkten innan asfalten åter måste tas i besittning. Vi avverkade mil efter mil genom Småland, ömsom på bygdevägar då jag gled fram och lät vinden leka i mitt hår och ömsom hetsigt jagande på trefältsvägar iklädd skinnhuva, flygarglasögon och öronproppar införskaffade i Ulricehamn.

Det blev så afton den fjärde dagen och de gamla var hemma och jag såg att det var gott.

Lite skit rensar magen

Åter igen trumpetar man ut en larmrapport över hela landamären och skrämmer som vanligt upp de räddhåga medborgarna. Denna gång är det vattnet i de enskildas brunnar, grävda eller borrade, som är livshotande (P1). De stora metropoleranas ytvattentäkter, som t.ex. Mälaren och Motala ström, är däremot OK om de är starkt klorerade.

I 15 år tog vi dricksvatten direkt från sjön här utan kemiska tillsatser. Intaget var ett stenkast från dyngbrunn och magsjuka var under alla dessa år ett okänt begrepp.

KULTURRUTAN

Sätesgårdar
Det har på omvägar kommit till min kännedom att flera personer har saklig kritik att andraga beräffande denna bloggsidas kvalité och grad av seriositet. Detta har jag nu beslutat att råda bot på och träder nu i folkupplysningens tjänst och kommer regelbundet, må så vara med långa intervaller, att under rubriken kulturrutan läggga ut små artiklar om kulturhistoriska spörsmål. Dessa bygger på vad jag tror mig veta och jag tager inget ansvar för dess innehåll.

Idag skall jag försöka att reda ut begreppet säteri som används i tid och otid, ibland med historisk legitimitet och ibland utan. Säteri kommer av sätesgård, som avsåg den gård där stormannen eller frälsemannen under medeltiden hade sitt säte, dvs bebodde med familj och tjänare. De rikaste frälsemännen kunde ha flera sätesgårdar (även huvudgårdar) i olika delar av landet och flyttade runt mellan dessa och åt rent på de naturapodukter som hans frälsefogdar samlat in i avrad (arrende) av frälsebönderna (landborna). I stort sett alla statens inkomster var grundskatter dvs skatt på jord, och statsmakten sökte att begränsa antalet sätesgårdar som varje frälseman fick äga eftersom dessa gårdar var frälsta, dvs i stort sett befriade från statsskatt. Ett riksråd och en riddare fick äga fler säterier än väpnaren och svennen som även lite nedsättande kallades knapadel (knape=liten).

Efter förebild från kontinenten infördes under 1500-talet för frälset, dvs adeln, ny klasser. Högst stod greven som förutom sina ägda säterier med underlydande hundratals landbohemman fick stora landområden donerade som grevskap med skatterätt. Dvs greven gick in i statens ställe och uppbar även arrenden för kronohemman och  skatteuppbörden från de självägande bönderna. Några exempel på grevskap är Brahes Visingsborg med  Visingsö med omland, Oxenstiernornas Södermöre och Sturarnas Stegeholm med Västervik och Tjust.

Den andra klassen, friherrarna erhöll friherrskap med likartade förmåner, men inte lika stora. Den tredje klassen herrarna som utjorde den stora majoriteten av adelsklassen fick oftast nöja sig med sitt eget säteri med en handfull underliggande landbohemman.

Säteriernas, det s.k. ypperliga frälsets extremt gynnade beskattning gjorde att det fanns starka intressen för att bygga nya. Det infördes därför krav på lägsta standart för dess bebyggelse, som inte sällan blev en sorts kullissera, ofta med s.k. säteritak för att avskilja sig från böndernas hus. Säterierna fick inte heller helt utarrrenderas utan måste drivas med egen avel (djur) och högst en sorts hälftenbruk.

Adeln sökte ständigt att utöka sina privilegier och fick skattefrihet för alla hemman som låg inom sätesgårdens "rå och rör" och rev därför bort gamla gårdar och gränsmarkeringar. Man erhöll också en utvidgad skattebefrielse för alla landbohemman som låg inom en mil från säteriet, "frihetsmilen". Man tänjde därför gärna på den måttenheten och en mil kunde ofta vara både en och en halv och två mil.

Under Karl XI reduktion på 1680-talet indrogs en mängd hemman till kronan, som kommit i högadelns händer under mycket tveksamma omständigheter. Alla grevskap och friherrskap avvecklades, men tittulaturen kvarlevde utan egentligt innehåll.

Säterierna var attraktiva gårdar att äga, vackra och välbyggda samt obeskattade, men förbehållna adeln. För att kringgå denna bestämmelse förvärvade ofta rika uppkomlingar, krögare, handelsmän och fabrikörer dessa gårdar genom förpantning.

För att göra sig populär i vida kretsar avskaffade Gustaf III adelns exklusiva rättighet att äga frälsehemman, med undantag av själva säteriet, som dock efter enväldets fall 1809 kunde köpas av alla och envar, av präster, borgare och bönder.


En händelse som inte ser ut som en tanke

Igår fick vi höra att maten till de gamla på åldervården ofta tillagas på en annan breddgrad än där den konsumeras (P1). Maten skumpar inte sällan 50-100 mil på våra vägar innan den når lösgommarna. Och detta går inte att göra något åt, ty det förbjuder EU med stöd av den fria rörligheten för varor och tjänster och den heliga konkurrensen.

Samma dag offenligöres en undersökning som visar att EU-projektet blir allt populärare i Sverige bland gemene man. En händelse som inte ser ut som en tanke.

Amalia har syndat

Det var inte minkar från Sovjet eller Nato som kränkte den svenska territorialgränsen och gäckade det svenska försvaret under de dramatiska dygnen vid Hårsfjärden 1982, som jag och flera med mig så trosvisst antagit. Totalförsvarets forskningsinstitut kan nu istället med stor säkerhet slå fast att ljudupptagningen kommer från den gamla uppspacklade skönheten Amalia, en drygt 100 årig skuta, en tvåmastig galeas med skadad propeller som används som skolfartyg.

Jag vill härmed uttala min djupa och ärliga ursäkt till alla minkar som på så lösa och felaktiga grunder blivit offentligt uthängda.

Kaka söker maka

TV4:s populära och lite småmysiga realitysåpa Bonde söker fru har tack och lov äntligen anpassat sig till tiden. Förra året breddades programmet på så vis att även två kvinnliga bönder fick möjlighet att söka sig en man, och i år skall en bonde få söka sig en bonde.

Men varför fegar TV4 med denna inskränkta halvmesyr. Är det inte dags för några sköna och läckra transor att komma ut från höskullen? Och varför får vi bara se bleka och inavlade värmlänningar och östgötar. Nej nu är det dags för lite mer färgstarka icke-indoeuropeiska deltagare.

Svenska timmerhus åt kineserna

Att bygga i tegel och lera samt i betong med klen armering skulle vara kriminellt i områden med stor risk för jordbävningar. Hus av liggtimmer i furu med laxade knutar och rikligt med dymlingar och dragnaglar efter konstens alla regler är så sega att man kan skaka dem upp och ner utan att de ger sig.

Exportera svensk timmer och gammal beprövad timmerteknik till de arma kineserna med flera.

Partibok ett måste


Varför skall nästan alla allvarligare rättsliga processer köras i minst två instanser. Låt tingsrätterna ta hand om småbrotten och lämna över de grövre direkt till hovrätternas avgörande. En hel del åklagare och advokater blir på så vis friställda för andra angelägna fall som nu skrivs av eller läggs på hög.

Nämndemännen är nu politiskt tillsatta och det är otillständig och det speglar dåligt ett tvärsnitt av befolkningen med tanke på att de som äger partibok av någon kulör endast utgör någon futtig procent av befolkningen. Bredda basen och höj kvalitén.

Nämndemansgåden pingsdagens kväll 2008

Ladulås för bondens lada all

Våldgästning var ett gissel för medeltidens bönder. Det innebar att den icke inbjudna gästen, ofta herremän och biskopar med följe, tog för sig av vad huset hade att erbjuda, mat och dryck, foder till hästarna och ibland kvinnor till efterrätt. Kung Magnus Birgersson kallad Ladulås satte lås för bondens lada all och förbjöd bl.a. våldgästning och hemgång i sina fredslagar i Edsörebalken.

Under århundraden har spannmålsboden och visthusboden med det trinda guldet varit försedda med de bästa och kraftigaste låsen och de bastantaste  järnreglar och alltid varit belägna i direkt anslutning till mangården och under bondens vakande öga. Andra tider och andra seder, nu är det väl länge sedan någon såg mödan värd att regla magasinet.

Men nu har det hänt. En stor spannmålskupp med lastbil med släp istället för skeppor och säckar på blanka dagen hos bröderna Karlsson i Em i Småland (Radio Kalmar). 60 ton prima foderspannmål blev bytet i det hyrda och olåsta spannmålslagret utan uppsikt.

Pryo i vuxenvärlden

Några ynglingar har av Hovrätten fått sänkt straff för att ha sparkat ihjäl en jämnårig yngling på öppen gata i Stockholm. Ett år sluten ungdomsvård får räcka tycker tanterna och farbröderna i Hovrätten. En del tycker att ett års vård är snålt tilltaget i jämförelse med t.ex. tre års fängelse för att oprovocerat ha avlivat en varg. Men då glömmer man att vargen är en rödlistad art i Sverige och nästan utrotningshotad, medan  slynglar som är ute och röjer om nätterna finns det gott om.

Dessutom är 16-17-åriga ungdomar bara barn som inte är mogna att ta ansvar för sina egna handlingar. Att de är ute och springer utan målsman på efternätterna och tillika är kraftigt spritpåverkade  skall bara ses som att de är ute och pryar i vuxenvärlden.

Ropen skalla radio åt alla

Det har blivit slagsmål om hörsekskydden med radio och jag som har lite lagom varierande jobb på åker och äng har blivit utan. Hustru och son som går med borr och plantor i raderna fram och åter i skogen behöver dem bättre. Så nu är jag dåligt informerad om vad som händer ute i världen, därav denna tunna och navelskådande reflexion.

Men konstigt är att världen går sin gilla gång utan att man lägger näsan i blöt. Alltid något  litet krig här och någon naturkatastrof eller bussolycka där. Någon minister som säger något klokt eller mindre klokt och så alltid några förfördelade särintressen.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0