Tredje statsmakten
Idag vevar man åter ett utlämningsfall i media. En företeelse som brukar förekomma ett par tre gånger i veckan med förvånande regelbundenhet. Att olycksfall i arbetet och felaktigheter kan ske är självklart och det är bra att det i så fall uppmärksammas.
Men vad som förundrar mig är, att massmedia aldrig lyckas spåra upp några fall där asylsökande får stanna på felaktiga grunder.
Det kan väl inte vara så att den tredje statsmakten har en dold agenda, att man för en stund glömmer objektiviteten och driver sina egna frågor i en i förväg utstakad riktning.
Men vad som förundrar mig är, att massmedia aldrig lyckas spåra upp några fall där asylsökande får stanna på felaktiga grunder.
Det kan väl inte vara så att den tredje statsmakten har en dold agenda, att man för en stund glömmer objektiviteten och driver sina egna frågor i en i förväg utstakad riktning.
Vargtimme
Kl. är 4.55 och det är fortfarande vargtimme. Blodtrycket och kroppens ämnesomsättning skall vara som lägst, men icke.
Lekstugan med daltandet med de svenska vargarna får ju blodtrycket att stiga på vem som helst. Vargar sövs och bussas hit och dit och släpps ut som om de skulle vara stationära som trädgårdssniglar, och som statens skattekista skulle vara utan botten.
Skall vargar flyttas och släppas ut så skall det väl vara i Storstockholmsområdet. Där är de ju mest älskade och där finns det det bra med mat. Sällskapshundar skall vara en både omtyckt och närande diet har jag hört.
Var har denna oproportionerliga fascination för de stora rovdjuren sin grund? Kan det bero på att vi är nära släkt?
Lekstugan med daltandet med de svenska vargarna får ju blodtrycket att stiga på vem som helst. Vargar sövs och bussas hit och dit och släpps ut som om de skulle vara stationära som trädgårdssniglar, och som statens skattekista skulle vara utan botten.
Skall vargar flyttas och släppas ut så skall det väl vara i Storstockholmsområdet. Där är de ju mest älskade och där finns det det bra med mat. Sällskapshundar skall vara en både omtyckt och närande diet har jag hört.
Var har denna oproportionerliga fascination för de stora rovdjuren sin grund? Kan det bero på att vi är nära släkt?
Rörelse i motvind
Kärnkraftslobbyn hukar tillfälligtvis i motvinden och tar skydd i lä för strålningen från Fukushima. Men medan vindkraften vinner terräng runt om i världen, har den mycket svenska föreningen, Föreningen Svenskt landskapsskydd, FSL, arbetat mycket hårt det senaste året under parollen: nej till vindkraft till varje pris.
FSL säger sig värna svensk natur och det svenska kulturlandskapet, men föreningen struntar i svenska hagmarker och slåtterängar och är i praktiken en enfrågeorganisation. FSL riktar all sin ilska och frustration mot vindkraften, vilken utmålas som livsfarlig och som något som jagar folk från hus och hem.
De gör allt för att sprida rykten, överklaga och på alla sätt stoppa eller försinka tillståndsprocessen. I områden där den lokala opinionen sover eller är likgiltig, försöker man att nessla sig in och blåsa liv i brasan. Man tillhandahåller generöst mallar till brev där grannarna kan rikta indirekta hot om skadeståndsanspråk mot markägarna.
Skogsägarna skräms med att deras skogsbruk inte kan certifieras, då elproduktionen med vindmöllor är att se som en industriell miljöfarlig verksamhet. Må så vara att de närmaste metrarna runt tornen inte bör beträdas av allmänheten med hänsyn till bl.a. farlig isbildning vintertid. Markägarna är väl dock inte dummare än, att om dessa farhågor skulle bli aktuella, de avstyckar och gör vindparksområdena till egna fastigheter, som lämpligen skrivs över på närstående.
Från vindkraftsbranschen har man ofta, felaktigt anser jag, valt att ducka för kritiken eller vända andra kinden till. Kritiken är visserligen ofta så osaklig att den är svår att bemöta. Ett vanligt påstående är att vindkraften är skattesubventionerad. Det är helt felaktigt. De s.k. gröna certifikaten betalas av konsumenterna, inte av staten. Satsningen på förnyelsebar energi leder till dyrare el, det är riktigt. Men detta i sig skapar stora inkomster till staten genom bl.a. moms på både elen och certifikaten.
Det blåser bara ibland är ett annat argument. Det är fel. Det blåser alltid i någon del av vårt avlånga land, och produktionen från den samlade vindkraften är tämligen konstant. Det ger ingen el på vintern när det är kallt heter det också. Fel, fel, fel. Det blåser bäst under vinterhalvåret och energiinnehållet är bättre i kall luft som har högre densitet.
Det kan finnas olika anledningar till motståndet mot vindkraft. En del inskränker sitt motstånd till: gärna vindkraft men inte i närheten av mitt fritidsparadis. En del tycks vara besjälade av en ärlig djupt sittande ideologisk, ja nästan religiös avoghet mot vindens kraft, som man kanske insupit med modersmjölken. Men ofta har man nog att söka orsaken i den Kungliga Svenska Avundssjukan. Många enskilda markägare och tillika småföretagare på landsbygden tjänar mycket pengar på att arrendera ut mark till vindkraftsverk. 100 000 - 150 000 kr per verk och år är pengar som sticker i ögonen på många. Svensk landsbygd skall vara ett stort Skansen dekorerat med fattigbössor på grindstolparna här och var.
Aapua vindkraftspark i Övertorneå kommun
FSL säger sig värna svensk natur och det svenska kulturlandskapet, men föreningen struntar i svenska hagmarker och slåtterängar och är i praktiken en enfrågeorganisation. FSL riktar all sin ilska och frustration mot vindkraften, vilken utmålas som livsfarlig och som något som jagar folk från hus och hem.
De gör allt för att sprida rykten, överklaga och på alla sätt stoppa eller försinka tillståndsprocessen. I områden där den lokala opinionen sover eller är likgiltig, försöker man att nessla sig in och blåsa liv i brasan. Man tillhandahåller generöst mallar till brev där grannarna kan rikta indirekta hot om skadeståndsanspråk mot markägarna.
Skogsägarna skräms med att deras skogsbruk inte kan certifieras, då elproduktionen med vindmöllor är att se som en industriell miljöfarlig verksamhet. Må så vara att de närmaste metrarna runt tornen inte bör beträdas av allmänheten med hänsyn till bl.a. farlig isbildning vintertid. Markägarna är väl dock inte dummare än, att om dessa farhågor skulle bli aktuella, de avstyckar och gör vindparksområdena till egna fastigheter, som lämpligen skrivs över på närstående.
Från vindkraftsbranschen har man ofta, felaktigt anser jag, valt att ducka för kritiken eller vända andra kinden till. Kritiken är visserligen ofta så osaklig att den är svår att bemöta. Ett vanligt påstående är att vindkraften är skattesubventionerad. Det är helt felaktigt. De s.k. gröna certifikaten betalas av konsumenterna, inte av staten. Satsningen på förnyelsebar energi leder till dyrare el, det är riktigt. Men detta i sig skapar stora inkomster till staten genom bl.a. moms på både elen och certifikaten.
Det blåser bara ibland är ett annat argument. Det är fel. Det blåser alltid i någon del av vårt avlånga land, och produktionen från den samlade vindkraften är tämligen konstant. Det ger ingen el på vintern när det är kallt heter det också. Fel, fel, fel. Det blåser bäst under vinterhalvåret och energiinnehållet är bättre i kall luft som har högre densitet.
Det kan finnas olika anledningar till motståndet mot vindkraft. En del inskränker sitt motstånd till: gärna vindkraft men inte i närheten av mitt fritidsparadis. En del tycks vara besjälade av en ärlig djupt sittande ideologisk, ja nästan religiös avoghet mot vindens kraft, som man kanske insupit med modersmjölken. Men ofta har man nog att söka orsaken i den Kungliga Svenska Avundssjukan. Många enskilda markägare och tillika småföretagare på landsbygden tjänar mycket pengar på att arrendera ut mark till vindkraftsverk. 100 000 - 150 000 kr per verk och år är pengar som sticker i ögonen på många. Svensk landsbygd skall vara ett stort Skansen dekorerat med fattigbössor på grindstolparna här och var.
Aapua vindkraftspark i Övertorneå kommun
Hur klokt är det på en skala.
I Sverige måste kobönder ha reservelkraft för att klara djurskyddslagen. I Japan behöver tydligen inte kärnkraftsproducenterna ha elverk och pumpar som tål väta. Hur klokt är det på en skala?
Visst är det trevligt med strandtomter, men kan man inte i Japan hitta någon platå vid havet som höjer sig sig några tiotal meter över vattnet. En våg på 11 meter klarade man tydligen inte. Hur klokt är det på en skala?
Kärnkraftsverk lokaliserade till ofta jordbävningsdrabbade områden, hur klokt är det på en skala?
En söt flicka som i vårsolen sitter på stentrappen och blir kall om stjärten,
hur klokt är det på en skala?
Jordbävning
En enorm jordbävning har åter drabbat mänskligheten och en hög tsunamivåg går från kontinent till kontinent, och då menar jag inte det ordinära jordskalvet utanför Japans kust, utan efterskalven och debattvågorna som går höga i traditionella och sociala media efter att Håkan Juholt otippad har blivit föreslagen till ny ordförande för SAP.
Juholt är en traditionell potitikerbroiler fallen efter ett kommunalråd i Oskarshamn och till det yttre liknar han mest kamrat Stalin eller Saddam Hussein, men skall ändå inte dömas i förtid. Utseendet är ju inte allt ens för en medelålders man. Att han inte är en 08 utan en tvättäkta smålänning och verkar ha en klädsam självdistans är också förmildrande omständigheter och kanske kan han framledes generera en våg att surfa på för partiet.
En modern trasproletär med en chick Topshop-väska som Juholt nu skall
försöka fånga upp.
Juholt är en traditionell potitikerbroiler fallen efter ett kommunalråd i Oskarshamn och till det yttre liknar han mest kamrat Stalin eller Saddam Hussein, men skall ändå inte dömas i förtid. Utseendet är ju inte allt ens för en medelålders man. Att han inte är en 08 utan en tvättäkta smålänning och verkar ha en klädsam självdistans är också förmildrande omständigheter och kanske kan han framledes generera en våg att surfa på för partiet.
En modern trasproletär med en chick Topshop-väska som Juholt nu skall
försöka fånga upp.
I fädrens spår för framtids segrar
Med 18 timmars framförhållning och totalt fem mil i benen bestämde jag mig för att åka Halvvasan, trots att jag slagit svanskotan i Vindommens is dagen innan. Jag letade fram de gamla repiga skidorna som är avpassade för en 10 kilo lättare person, packade bilen och styrde kosan mot Mora med Maggan som kartläsare.
Planen var att få skidorna vallade av proffs i Mora, men vallabodorna stängde kl. 20.00 och den tiden missade vi med en kvart. Det fick bli en egen blandning av stearin och trätjära och 700 kronor sparade i plånboken istället. Jag garanterar att jag hade sämsta glidet av de 3600 startade. Jag var tvungen att staka både uppför och nerför och det tog på krafterna. Men inte värr än att jag den första halvmilen bedömde såväl bonitet som gallringsgrad i skogen jag passerade.
Det gled inte heller sämre än att jag efter en dryg mil stod på öronen i en utförslöpa för att inte spetsa en dam som låg och krälade i spåret i slutet av backen. Svanskotan fick sig åter en törn, men det var bara att bita ihop, smärttröskeln är ju hög hos mig liksom hos alla män. De sista milen blev kämpiga, men så hamnade jag efter startnummer 1808 och tänkte på vad finnarna detta år fick genomlida i det stora fosterländska kriget och jag härdade ut.
Den sista halvmilen fick jag ögonen på en fin päronstjärt från Stora Skedevi med bara en stav och jag hängde på och det flöt på ganska bra fastän krampen började att kittla i bägge låren. Men döm om min förvåning när jag väl i mål kunde konstatera att päronstjärten tillhörde en långhårig och något korpulent gubbe nästan i min egen ålder.
Målklockan stannade på 4 timmar och 34 minuter för de 45 kilometerna, alltså bara drygt ett par timmar efter de bästa, men det skyller jag på den dåliga vallan.
Planen var att få skidorna vallade av proffs i Mora, men vallabodorna stängde kl. 20.00 och den tiden missade vi med en kvart. Det fick bli en egen blandning av stearin och trätjära och 700 kronor sparade i plånboken istället. Jag garanterar att jag hade sämsta glidet av de 3600 startade. Jag var tvungen att staka både uppför och nerför och det tog på krafterna. Men inte värr än att jag den första halvmilen bedömde såväl bonitet som gallringsgrad i skogen jag passerade.
Det gled inte heller sämre än att jag efter en dryg mil stod på öronen i en utförslöpa för att inte spetsa en dam som låg och krälade i spåret i slutet av backen. Svanskotan fick sig åter en törn, men det var bara att bita ihop, smärttröskeln är ju hög hos mig liksom hos alla män. De sista milen blev kämpiga, men så hamnade jag efter startnummer 1808 och tänkte på vad finnarna detta år fick genomlida i det stora fosterländska kriget och jag härdade ut.
Den sista halvmilen fick jag ögonen på en fin päronstjärt från Stora Skedevi med bara en stav och jag hängde på och det flöt på ganska bra fastän krampen började att kittla i bägge låren. Men döm om min förvåning när jag väl i mål kunde konstatera att päronstjärten tillhörde en långhårig och något korpulent gubbe nästan i min egen ålder.
Målklockan stannade på 4 timmar och 34 minuter för de 45 kilometerna, alltså bara drygt ett par timmar efter de bästa, men det skyller jag på den dåliga vallan.
Våldtäktsmannen
Med anledning av våldtäktsmisstankarna mot internetaktivisten Julian Assanges grubblar vi över världens tillstånd. Han må vara begåvad, om än inte i nivå med sin självbild, men han verkar inte särskilt uppdaterad om vad som gäller i Svedala.
Hur kan man annars förklara att mannen går i fällan och följer med ett par unga vänsterfeminister som inviterar honom välkommen hem till sänghalmen. Hur kan han vara så godtrogen att han går med på samlag utan att först få det minsta skriftliga medgivande. Och hur kan han ge sig hän utan att ha en klausul om force majeure i vidrig händelse remeljerna skulle gå sönder.
Hur kan man annars förklara att mannen går i fällan och följer med ett par unga vänsterfeminister som inviterar honom välkommen hem till sänghalmen. Hur kan han vara så godtrogen att han går med på samlag utan att först få det minsta skriftliga medgivande. Och hur kan han ge sig hän utan att ha en klausul om force majeure i vidrig händelse remeljerna skulle gå sönder.
Oövervinnerlig för en stund
Idag har jag gjort den årliga långturen med skidor på Vindommen. Jag avverkade två län och tre kommuner på några timmar i strålande solsken. Hur långt det är bort till treriksröset bortom ladugården tycker jag inte det finns någon anledning att redovisa i det här sammanhanget.
På bortvägen var det jämn härlig medvind lagom för skating, och jag kände mig oövervinnerlig samt ung och veril för en gångs skull. Jag tänkte på hur jag var beredd på att hand i hand ledsaga mina vänner ända in i döden tur och retur om så erfordras och hur jag skulle pina och döda mina ovänner och alla dumbommar med min penna som enda vapen.
På hemvägen blev det inte helt oväntat motvind och mina tankar fokuserade mer på det bitvis dåliga underlaget, blåsor i händerna, värk i vristerna och att turen blev lite väl lång.
På bortvägen var det jämn härlig medvind lagom för skating, och jag kände mig oövervinnerlig samt ung och veril för en gångs skull. Jag tänkte på hur jag var beredd på att hand i hand ledsaga mina vänner ända in i döden tur och retur om så erfordras och hur jag skulle pina och döda mina ovänner och alla dumbommar med min penna som enda vapen.
På hemvägen blev det inte helt oväntat motvind och mina tankar fokuserade mer på det bitvis dåliga underlaget, blåsor i händerna, värk i vristerna och att turen blev lite väl lång.
Släng dig i väggen Björn Ranelid!
Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund har i dagarna varit frispråkig och i sin blogg meddelat världen att han helst ser att författaren Björn Ranelid fortsätter att dansa och i gengäld håller sig borta från skrivandet.
Jag har på omväggar i samma vecka fått följande meddelande från Svenska Akademien genom deras kansliansvarige Odd Zschiedrich angående min bok Drotsen. "Både jag och Peter Englund uppskattade texten och tackar så mycket."
Tony Irving och hans jurykollegor i Let`s dance ser nu helst att jag fortsätter att skriva och håller mig borta från dansen.
Jag har på omväggar i samma vecka fått följande meddelande från Svenska Akademien genom deras kansliansvarige Odd Zschiedrich angående min bok Drotsen. "Både jag och Peter Englund uppskattade texten och tackar så mycket."
Tony Irving och hans jurykollegor i Let`s dance ser nu helst att jag fortsätter att skriva och håller mig borta från dansen.
Förklara det den som kan
Jag inleder det nya året med att sitta och filosofera lite här på min studiekammare över stort och smått.
Genom femtio år av genealogisk och lokalhistorisk forskning har jag lärt mig en del. Jag vet att olika namn pekar i olika riktningar. De s.k. -son-namnen var förr företrädesvis förbehållna allmogen, heraldiska inslag antyder adel och ändelser på -ius och -ander antyder att det kan finnas en studerad karl i förgången tid. Namnelement på berg och -borg brukar peka i borglig riktning och korta snärtiga namn som beskriver egenskaper brukar vara gamla soldatnamn.
Men nu på senare år har det dykt upp en nytt samband som jag rakt inte kan begripa. Nämligen att dömda eller misstänkta svenska krigsförbrytare och terrorister ofta har så svårstavade namn. Förklara det den som kan.
Genom femtio år av genealogisk och lokalhistorisk forskning har jag lärt mig en del. Jag vet att olika namn pekar i olika riktningar. De s.k. -son-namnen var förr företrädesvis förbehållna allmogen, heraldiska inslag antyder adel och ändelser på -ius och -ander antyder att det kan finnas en studerad karl i förgången tid. Namnelement på berg och -borg brukar peka i borglig riktning och korta snärtiga namn som beskriver egenskaper brukar vara gamla soldatnamn.
Men nu på senare år har det dykt upp en nytt samband som jag rakt inte kan begripa. Nämligen att dömda eller misstänkta svenska krigsförbrytare och terrorister ofta har så svårstavade namn. Förklara det den som kan.
Strålande utsikter?
Elva markägare kring platåberget Billingen i Västergötland har fått ett oväntat brev i brevlådan. Det är det kanadensiska gruvföretaget Continental Precious Minerals som planerar att provborra efter uran kommande år. Här har tidigare brutits kalksten för cementtillverkning, men uran är andra bullar. Kanske blir det strålande tider för bonnläpparna borta i Västergötland.
Några västgötatöser, på Billingen, nyss hemkommen från Billingen eller
på väg att skriva kontrakt med ett gruvföretag.
Några västgötatöser, på Billingen, nyss hemkommen från Billingen eller
på väg att skriva kontrakt med ett gruvföretag.
Ingen riktig julstämning i år
Snön lyser vit på grannens tak och och granen är klädd, men ändå ingen riktig julstämning i år. Kanske beror det på att vi själva lever i en byggarbetsplats och bara presenningarna lyser gröna på taket. Men mer ändå saknar jag den årliga grisdebatten som brukar dra genom landet sista veckorna före jul.
Man får hålla till godo med rapporterna två gånger i timmen om trafikstockning och att tågtrafiken är försenad eller inställd. Hur vore det med eluppvärmda växlar under tak. Sportarenor går det ju att både lägga tak på och att hålla uppvärmda. Tacka f-n för att det är trångt på rälsen och på vägarna, 80 % av järnbanorna är ju uppbrutna sedan 1950-talet och de som finns kvar har ofta mer än 100 år på nacken.
Man får hålla till godo med rapporterna två gånger i timmen om trafikstockning och att tågtrafiken är försenad eller inställd. Hur vore det med eluppvärmda växlar under tak. Sportarenor går det ju att både lägga tak på och att hålla uppvärmda. Tacka f-n för att det är trångt på rälsen och på vägarna, 80 % av järnbanorna är ju uppbrutna sedan 1950-talet och de som finns kvar har ofta mer än 100 år på nacken.
Dags att ta fram vargnätet för översyn
Det har varit djurplågeri på hög nivå i Hälsingland. Två "genetiskt viktiga" vargtikar, dvs med ryssblod, i Galvenreviret har drunknat i en liten bäck några hundra meter från platsen där de märktes av länsstyrelsens fältpersonal. Spår i snön visar att de drogade vargarna kämpat förgäves för att ta sig upp ur vattnet. Händelsen kommer nu att analyseras av myndigheterna, dvs av länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Viltskadecenter för att nämna några.
Myndigheterna i några vargfria län har fått regeringens uppdrag att titta på förutsättningarna för att plantera in varg med friskt invandrarblod. I Östergötland skall man bl.a. undersöka förutsättningarna i Valdemarsviks kommun, som är en avfolkningsbygd med lämpliga vargrevir.
När skall det bli slut med denna lekstuga. Tänk vad svett och blod våra föregångare har offrat för att bli av med vargplågan. Jag vill kunna möta mina förfäder med högburet huvud när vi en dag träffas inför Sankte Per.
Dags att ta fram vargnätet för översyn. Det användes av bloggarens
farmors mormors far Anders Svensson på 1820-talet, när vargarna gick
i stim. Man genomförde ett vargskall i veckan för att hjälpligt hålla dem
borta från Tryserums socken.
Myndigheterna i några vargfria län har fått regeringens uppdrag att titta på förutsättningarna för att plantera in varg med friskt invandrarblod. I Östergötland skall man bl.a. undersöka förutsättningarna i Valdemarsviks kommun, som är en avfolkningsbygd med lämpliga vargrevir.
När skall det bli slut med denna lekstuga. Tänk vad svett och blod våra föregångare har offrat för att bli av med vargplågan. Jag vill kunna möta mina förfäder med högburet huvud när vi en dag träffas inför Sankte Per.
Dags att ta fram vargnätet för översyn. Det användes av bloggarens
farmors mormors far Anders Svensson på 1820-talet, när vargarna gick
i stim. Man genomförde ett vargskall i veckan för att hjälpligt hålla dem
borta från Tryserums socken.
Den småländske terroristen
Småland har en våldsam och blodig historia. En småländsk patriot Taimour Abdulwahab från Tranås i Norra Vedbo härad har nu tagit sig själv av daga i Stockholm i värsta julruschen. Vedbo härad i hjärtat av bibelbältet är ända sedan 1300-talet känt för sin blodiga patrotism. Vi mins väl alla hur den tyskättade biskopen Gottskalk Falkdal från Linköping mötte sin bane och slogs ihjäl på självaste Linderås kyrkbacke i februari 1374 av uppretade smålänningar.
Väpnaren Taimour som gjort en bildningsresa i söderled likt en modern Arn Magnusson, har troligen även inspirerats till sitt heliga krig av skalken Nils Dacke och hans anhang. De högg på sin tid huvudet av kungens uppsvenska fogdar, när dessa våldtog och koloniserade Småland och hädade Gud genom att plundra de småländska kyrkorna så att kyrkorummet blev likt en öde skog, och avskaffade mässan på latin, så att den kunde visslas fram av den simplaste vallpojke.
Det otäcka nu är att vi alla smålänningar blir brännmärkta och får bära hundhuvudet och en kollektiv skuld för vad som inträffat i den kungliga huvudstaden.
.
Väpnaren Taimour som gjort en bildningsresa i söderled likt en modern Arn Magnusson, har troligen även inspirerats till sitt heliga krig av skalken Nils Dacke och hans anhang. De högg på sin tid huvudet av kungens uppsvenska fogdar, när dessa våldtog och koloniserade Småland och hädade Gud genom att plundra de småländska kyrkorna så att kyrkorummet blev likt en öde skog, och avskaffade mässan på latin, så att den kunde visslas fram av den simplaste vallpojke.
Det otäcka nu är att vi alla smålänningar blir brännmärkta och får bära hundhuvudet och en kollektiv skuld för vad som inträffat i den kungliga huvudstaden.
.
Fredspris
Fredspriset som delades ut till en tom stol i Oslo var historiskt. Något liknande har bara hänt en gång tidigare, och den gången var det Hitler som höll pristagaren i säkert förvar i ett koncentrationsläger. Lin Xiaobo som skulle ha suttit på stolen denna gång sitter nu i flerårigt fängsligt förvar i Kina.
18 tvivelaktiga stater med Kuba och Iran i spetsen har skiljts ut sig och vägrat att skicka någon representant till Nobelprisutdelningen i Oslo. Bra så långt, då kan man skilja agnarna från vetet. Nästa gång kan det ju vara de som drabbas.
Kina har i dagarna instiftat ett eget alternativt fredspris, som tilldelades en kines, Taiwans f.d vice premierminister Lien Chan. Denna vägrade dock ställa upp på detta jippo, och diplomet och en packe pengar delades istället ut till ett sexårigt flickebarn.
De kinesiska kommunistpamparnas reaktion är så omogen och pubertal så jag saknar ord. Därför får jag sluta mitt inlägg här. Jag kan slutligen bara konstatera att hela spektaklet inte laddar det kinesiska personbilmärket Volvo med särskilt mycket mer prestige.
18 tvivelaktiga stater med Kuba och Iran i spetsen har skiljts ut sig och vägrat att skicka någon representant till Nobelprisutdelningen i Oslo. Bra så långt, då kan man skilja agnarna från vetet. Nästa gång kan det ju vara de som drabbas.
Kina har i dagarna instiftat ett eget alternativt fredspris, som tilldelades en kines, Taiwans f.d vice premierminister Lien Chan. Denna vägrade dock ställa upp på detta jippo, och diplomet och en packe pengar delades istället ut till ett sexårigt flickebarn.
De kinesiska kommunistpamparnas reaktion är så omogen och pubertal så jag saknar ord. Därför får jag sluta mitt inlägg här. Jag kan slutligen bara konstatera att hela spektaklet inte laddar det kinesiska personbilmärket Volvo med särskilt mycket mer prestige.
Äntligen kulturstipendiat
Redan i övre tonåren hade jag ett gott självförtroende vilket kunde vara prövande för omgivningen. Under min korta tid på Vreta Kloster lantbruksskola 1969-70 startade jag bl.a. en skoltidning Feta Floskler, där jag gick illa åt både lärare och elever.
För att kanske tillfälligt täppa till mun på mig, så spelade mig en skolkamrat från Vikbolandet (själv nu en stor kulturprofil därstädes) ett litet spratt. Han skickade en skrivelse till mig, daterad den 24/11 -69, där han utgav sig för att vara kanslichef Folke Nilsson på landstinget i Östergötland, där denne hade "den stora glädjen att meddela, att Ni för Edert i många synpunkter mycket värdefulla bygdehistoriska forskningsarbete" blivit tilldelad dess lilla kulturpris osv. Jag gick först på detta practical joke, men spelade med i elakt spel och vände det sedan till min egen fördel, vilket leder för långt att här relatera.
Förunderliga äro Herrans vägar, för trot om ni vill men på dagen 41 år därefter stod jag på podiet, inte i Linköpings slott som utlovats 1969, men väl i Birgittaskolans aula i Linköping och mottog Östgötalandstingets honnärskulturstipendium ur dess ordförande Anders Senestads hand.
Foto: Margareta Bockgård
Foto: Margareta Bockgård
För den som inte fått nog av dessa vackra och stämningsfulla bilder, kommer hela föreställningen inom några dagar att vara utlagd på landstingets hemsida.
För att kanske tillfälligt täppa till mun på mig, så spelade mig en skolkamrat från Vikbolandet (själv nu en stor kulturprofil därstädes) ett litet spratt. Han skickade en skrivelse till mig, daterad den 24/11 -69, där han utgav sig för att vara kanslichef Folke Nilsson på landstinget i Östergötland, där denne hade "den stora glädjen att meddela, att Ni för Edert i många synpunkter mycket värdefulla bygdehistoriska forskningsarbete" blivit tilldelad dess lilla kulturpris osv. Jag gick först på detta practical joke, men spelade med i elakt spel och vände det sedan till min egen fördel, vilket leder för långt att här relatera.
Förunderliga äro Herrans vägar, för trot om ni vill men på dagen 41 år därefter stod jag på podiet, inte i Linköpings slott som utlovats 1969, men väl i Birgittaskolans aula i Linköping och mottog Östgötalandstingets honnärskulturstipendium ur dess ordförande Anders Senestads hand.
Foto: Margareta Bockgård
Foto: Margareta Bockgård
För den som inte fått nog av dessa vackra och stämningsfulla bilder, kommer hela föreställningen inom några dagar att vara utlagd på landstingets hemsida.
Många är utvalda men få känner sig kallade
Successionsordningen efter Mona Sahlin diskuteras högt och brett i media, men få känner sig kallade till detta som brukar kallas "Sveriges finaste jobb". Men det finns nog en kronprins som i sin person förenar det mesta. Han är uppväxt i Norrbotten och senare invandrare till Stockholm. Han har varit ordförande i SSU och kommunpolitiker, jobbat i den privata sektorn och lär numera vara egenföretagare och heter Niklas Nordström. Möjligen har han fel kön, men det bör lätt gå att korrigera med ett kirurgiskt ingrepp.
Men ärligt talat behövs Socialdemokratiska Arbetarpartiet? Med de erfarenheter jag har av att umgås i breda kretsar och avlyssna fikarum och verkstadsgolv, anser jag att alla gamla sossar skall kunna känna sig hemma och välkomna i något av de andra existerande partierna. En tredjedel av dem på vänsterkanten bör kunna rymmas inom Ohlys vänsterparti. Fem plus fem procent av de i den högra flocken bör kunna rymmas i vardera Centerpartiet respektive Moderata arbetarpartiet. De tio procenten som bor bortom Tjottahejti eller är jägare och vargskeptiker har sin rätta hemvist i Landsbygdsdemokraterna och återstående cirka 50 % hör nog närmast hemma i Åkessons folkhem.
Man är äldre än man känner sig
Man är inte äldre än man känner sig heter det ju, men ändå kanske inte. I fredags var makarna Bockgård och tittade på förhandsvisningen av höstens stora kvalitétsauktion i Norrköping. Därefter skulle vi dinera på en asiatisk restaurang i innerstaden.
Vi blev serverade av en ung söt artig tös och lät oss väl smaka. När vi betalade och bifogde en generös bonus, skickade hon vänligt med denna kommentar: "Nu får ni gå hem och vila er."
Hon skulle bara veta att vi äldreäldre därefter skulle gå ut i natten och se en film på Filmstaden, åka hem till Småland i dåligt väglag, läsa dagens rika tidningsskörd och inte släcka sänglampan förrän långt efter midnatt.
Vi blev serverade av en ung söt artig tös och lät oss väl smaka. När vi betalade och bifogde en generös bonus, skickade hon vänligt med denna kommentar: "Nu får ni gå hem och vila er."
Hon skulle bara veta att vi äldreäldre därefter skulle gå ut i natten och se en film på Filmstaden, åka hem till Småland i dåligt väglag, läsa dagens rika tidningsskörd och inte släcka sänglampan förrän långt efter midnatt.
Omnivorer på vift
Finns det något härligare än att i utsökt höstväder och i goda och glada vänners lag ta för sig av naturens gåvor och intaga sin gudagivna roll som högste predator i ekosystemet för så väl däggdjur som leddjur och fiskar.
En fullvuxen vildsvinsgalt med ståtligt garnityr, som tidigare arbetat på heltid som
jordbearbetare på Bönemåla och Myckelycke egendomar i Ukna.
Två gamla hannar speglar sig i Västersjöns kalla vatten i Hannäs.
Två belåtna returbockar kisar mot solen på Rumma vatten.
En fullvuxen vildsvinsgalt med ståtligt garnityr, som tidigare arbetat på heltid som
jordbearbetare på Bönemåla och Myckelycke egendomar i Ukna.
Två gamla hannar speglar sig i Västersjöns kalla vatten i Hannäs.
Två belåtna returbockar kisar mot solen på Rumma vatten.
Den ofrivillige författaren
Läser i blaskan att skandalboken om vår monark säljer bra, särskilt bland damer i åldern 60-70 år i Storstockholmsområdet. Publiciteten kring boken kan ju inte förlaget och författarna klaga på.
Detta får mig att tänka i ny banor. Upprorsledaren Dackes och ärkebiskopen Benzelius sexliv vet jag inte mycket om, men det var nog inte särkilt upphetsande. Inte heller Marcus Larssons otrohetsaffärer på fyllan, Astrid Lindgrens föräktenskapliga förbindelser eller Ada Nilssons lesbiska utsvävningar blir väl någon kioskvältare.
Men Per Albin Hanssons parallella familjer och Olof Palmes alla påstådda kvinnoaffärer vore något att hänga i julgran. Hansson låter förvissa jordnära och Olof Palme härstammade ju från en baltisk lantjunkare på mödernet och från en sörmländsk godsägare på fädernet. Alltså nästan "bonnungar". Ja så får det bli!
Detta får mig att tänka i ny banor. Upprorsledaren Dackes och ärkebiskopen Benzelius sexliv vet jag inte mycket om, men det var nog inte särkilt upphetsande. Inte heller Marcus Larssons otrohetsaffärer på fyllan, Astrid Lindgrens föräktenskapliga förbindelser eller Ada Nilssons lesbiska utsvävningar blir väl någon kioskvältare.
Men Per Albin Hanssons parallella familjer och Olof Palmes alla påstådda kvinnoaffärer vore något att hänga i julgran. Hansson låter förvissa jordnära och Olof Palme härstammade ju från en baltisk lantjunkare på mödernet och från en sörmländsk godsägare på fädernet. Alltså nästan "bonnungar". Ja så får det bli!
